DKCO – Tryggar dina affärer

Till sommaren ansluter två blivande jurister till DKCO för praktiktjänst. Det är Robert Vickström, hemmahörande från Åland och studerandes i Uppsala och Joakim Smedman, från Korsholm, studerandes vid Helsingfors universitet och Université Jean Moulin Lyon III.

För att det ska bli fråga om övertid förutsätts att arbetet faller in under arbetstidslagen tillämpningsområde och att det är arbete som utförts på arbetsgivarens initiativ utöver den ordinarie arbetstiden.  Gränsdragningsproblematiken om när arbetstidslagen ska tillämpas har blivit allt vanligare under senare tid, särskilt vid bedömningen av om övertidsersättning ska utgå eller inte.

I 52 f § i näringsskattelagen finns ett stadgande avseende den situationen då ett aktiebolag skaffar sig ägande i ett annat aktiebolag  som medför att mer än hälften av rösterna erhålls eller mera än hälften sedan tidigare innehas men bolaget skaffar flera aktier genom att till aktieägarna i det andra aktiebolaget ge egna aktier som bolaget innehar eller utger. En kontantinsats på 10 % är tillåten. Trots att aktierna byter ägare anses inte transaktionen som en skattepliktig överlåtelse. Detta innebär att skatt på  eventuell överlåtelsevinst inte behöver erläggas om 52 § f näringsskattelagen är tillämplig, vilket framgår av 45 § i inkomstskattelagen. Däremot utlöses en beskattning av transaktionen om en fysisk person inom tre år efter aktiebytet flyttar utomlands.

I ett nytt lagförslag kommer karenstiden att utökas till fem år samtidigt som bestämmelsen kommer att innebära att den obetalda överlåtelsevinsten måste betalas först i de fall då personen flyttar utanför EES-området och inte som nu från Finland.

Bruket av konkurrensbegränsningar sker emellanåt slentrianmässigt i kommersiella förhållanden. En konkurrensklausul kan dock komma i konflikt med såväl den finska konkurrenslagstiftningen  som  med EU:s  konkurrensregler. Båda regelsamlingar innehåller direkta förbud mot vissa konkurrensbegränsande avtal. Konkurrenslagen bygger på EU:s regler och ska också tolkas i enlighet med den praxis som utbildats inom EU. När en konkurrensbegränsning kan påverka handeln mellan Europeiska unionens medlemsstater tillämpas utöver den nationella lagstiftningen också bestämmelserna i artiklarna 101 och 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

När det gäller gemensamt kontrollerade bolag (s.k. joint ventures) har inom EU utvecklats mycket omfattande och komplicerade rättsregler. Bland annat görs här en åtskillnad mellan “concentrative” och “cooperative” joint ventures.

I vilken utsträckning kan ett mer eller mindre kontinuerligt behov av vikarier utgöra en objektiv grund för anställningar på viss tid? Tidigare har bilden härav varit strikt och uppfattats begränsa arbetsgivarens legala möjligheter att anpassa sin personals storlek till det varierande behovet. I målet C-586/10 behandlades frågan i vilken mån nationell lagstiftning kan tillåta fortlöpande arrangemang med vikarier i den mening som avses i ramavtalet om visstidsanställning. Frågan blir kritisk då behovet av vikarier i praktiken är konstant och skulle kunna tillgodoses genom tillsvidareanställning.